Ala Rikes Heliga Blogg

Brännpunkt Almyra

2011-03-16T23:27:00.007+01:00

Vet att natten följs av dag
Då solen färgar himmlen röd
För i skuggan med ett armborst se där vakar jag
Guds Armé är inte död

Brännpunkt Almyra, 6:e - 8:e maj

Även på Facebook

Armborst och spjut i gröngräset

2010-12-10T01:18:00.001+01:00

Ala Rikes Heliga Blogg upphittade en tidigare borttappad film, och redaktionen fann det lämpligt att sprida den. Lite sommarvärme såhär i vinterkylan, varsågoda!

Notera att klippet slutar med "Du ska nog klippa lite i den här sen" och svaret "...eller så klipper jag inte alls!". Det var självklart enklare att inte klippa.

Ultra Mortem in lucem!

2010-12-03T17:58:00.002+01:00

Det har varit lite tyst här på Ala Rikes Heliga Blogg. Granland II var en succé på alla sätt och vis, så när som på att Heliga Armén led en tragisk förlust vid Sparvnäste. Vi skyller allt på de ogudaktiga Dalhemmingar som strax innan striden valde att avrätta vår tappra Centurion Juse Slagklo. De förbjöd dessutom Rovköping Frivilligas självspäkning, men hur ska de stoppa oss? Spöstraff? Ha!

Tjugotvå tappra soldater var på plats, och representerade de sista av de ursprungligen 80 auxiliasoldaterna i Centuria II. Blir det ett Granland III så blir vi ännu fler. Hoppas jag. Tills dess får vi glädja oss åt de minilajv som med största sannolikt blommar upp under det kommande året.

I väntan på dessa ger Ala Rikes Heliga Blogg några bilder som stulits från Martin Arleskär och Björn Kallander.

Typiska Veteraner ur Rovköpings Frivilliga

2010-05-28T20:36:00.003+02:00

Våren 1173 begav sig nästan 140 stycken frivilliga iväg från staden Rovköping för att kämpa för Gud och Riket. Ungefär hälften av de frivilliga var vakter från staden, och tillsammans med en handfull utvalda civilister bildade de Centuria II, Legio III, medan de strax över femtio kvarvarande frivilliga placerades i Centuria III. Två år har passerat sedan dess, och de som överlevt de hårda slagen vid Duvfors och Näbbeborg är kanske de segaste, hårdaste, skickligaste och tursammaste kvinnor och män som någonsin vandrat ut ur Rovköping. Gud måste i sanning ha en plan för var och en av dessa tappra själar, som överlevt där så många andra fallit!

Trots den långa tiden i fält bär samtliga veteraner fortfarande röda vadderade jackor av samma slag som alla stadsvakter i Rovköping bär. Det är måhända inte alltid samma gambeson som de bar när de vandrade hemifrån, men en röd rustjacka har blivit krav i Centuria II:s veteranmiliser: Milis I och II. De flesta soldater i dessa två miliser är gamla stadsvakter, men några få nyare rekryter har fått äran att placeras bland veteranerna för att ersätta fallna stadsvakter. Dessa två soldater är dock båda gamla stadsvakter, vilket man inte minst ser på deras kamratliga samtal. På huvudet bär de alla kittelhattar av olika modell, vilket mer än en gång räddat veteranernas liv från Granländska skäkt- och pilregn.

Veteranerna tenderar att vara se sig själva som det bästa Legio III har att uppbringa, och det med viss rätta. De sista föredetta stadsvakterna har bokstavligen talat varit med sedan Legio III grundades, och har kämpat i Guds tjänst i princip sedan krigsutbrottet. De är bland de få som återstår av den ursprungliga Ala Rikes Heliga Armé, och är inte sena att påpeka det i ord, handling eller attityd. Behandlingen av nya rekryter varierar naturligtvis från veteran till veteran, men det är ganska genomgående som de behandlas nedlåtande. Legionärerna ses ofta som ett nödvändigt ont som kompletterar auxilian. Heliga Arméns rörlighet är trots allt dess främsta vapen mot Granlands Reguljära Armé, och det är ju auxilian som är Heliga Arméns rörliga del.

Veteranerna har med tiden samlat på sig en hel del utrustning och kunskaper. Som synes på bilderna har många av veteranerna valt att plocka på sig eller införskaffa svärd istället för sina ursprungliga sidovapen. Även pilbågar och armborst är vanliga, och praktiskt taget alla veteraner har tillgång till ett spjut eller en glav. Det är mycket vanligt att veteranerna har tillgång till mer än en uppsättning vapen, så att de kan fylla olika funktioner på slagfältet. Förutom rent militär utrustning har de flesta veteraner plockat på sig kläder och annat som är praktiskt eller ökar komforten för den enskilda soldaten. Mannen på bilden ovan har exempelvis en stilig njurväska och ett dekorerat bälte utöver det simplare bältet han bär svärdet i. Han bär dessutom varma vantar på händerna och har en rejäl läderflaska i bältet. Vad flaskan innehåller är upp till soldaten själv, men med största sannolikhet är det inget starkare än vatten. Vätska är en nödvändighet vid långa marscher, och inget släcker törst som rent vatten.

Under gambesonerna bär soldaterna sina egna vardagskläder, eller snarare andras vardagskläder som de plundrat till sig längs vägen. Soldaten på bilden bär en broderad linnekjortel, kanske lite kallt i snön men behagligt när sommarsolen värmer ens tygpansar. På benen bär hon yllehosor med fot, vilket blir bekvämt i läderstövlarna. Närmast kroppen bär hon ett par brokor, vilka syns på bilden under kjorteln.

En typisk Rekryt ur Rovköpings Frivilliga

2010-05-28T20:22:00.004+02:00

De här bilderna och texterna har dröjt och dröjt, men nu är de äntligen här! Ett exempel på en genomsnittlig nyrekryt, i text och bild.

För att fylla ut leden där andra stupat för Centuria II en ständig rekryteringskampanj, och soldaterna är inte sena att skriva in människor var helst de drar fram. En del rekryter är djupt religiösa människor som vallfärdar långväga ifrån för att tjänstgöra i Heliga Armén, andra är dömda brottslingar som utnyttjat rätten att byta sitt straff mot militärtjänst i Guds namn. Åter andra är vanligt folk som tar värvning för att omständigheterna kräver det, inte sällan för att de skulle svälta ihjäl om de inte gjorde det. En del är fanatiskt motiverade, andra strävar bara efter att överleva. De flesta ligger någonstans därimellan; när slaget går väl kan de visa fanatisk moral, men när de ligger i underläge och döden står för dörren så skäms de inte för att springa för livet.

Soldaten på bilden har en bakgrund som mjölnare, och hamnade i Heliga Armén efter att hans hemby dömts för högförräderi för att ha hjälpt en Granländsk soldat. Rättsäkerheten som förr var god i Riket har de senaste åren minskat, och idag är det olyckligtvis inte helt ovanligt att människor straffas godtyckligt, kanske för att en granländsk soldat tvingat till sig mat eller bara dragit genom en by.

Soldaten är beväpnad med en enkel yxa och ett armborst av granländsk modell. Yxan är tillsammans med hammaren det absolut vanligaste vapnet bland rekryterna. Det rör sig nästan uteslutande om vedyxor och brukshammare, ibland försedda med ett längre skaft för att bli effektivare i strid. Armborstet är inte särskilt vanligt bland nyrekryterna, men det förekommer i viss utsträckning. Soldaten på bilden har förtjänat armborstet genom att visa att han är kompetent nog att vårda det ordentligt och tillräckligt religiös för att prefekten ska våga lita på honom. Notera även hosorna i grönt och gult, de har med allra största sannolikhet plundrats av en granländsk soldat. Ett helt och varmt plagg är alltid uppskattat av soldaterna, även om de råkar bära fiendens färger. Ytterst på kroppen bär han en vapenrock i rött och vitt. Snittet skiljer sig enormt mellan soldaterna, men det här är en av de vanligare varianterna. Förutom att vara kantad med vita band förekommer de också vapenrockar med vita ärmar, vapenrockar i miparti, vapenrockar där bara den vänstra tredjedelen av plagget är vitt, vapenrockar helt i rött med vita fåglar fastsydda över hjärtat och många andra varianter. De kan också vara med eller utan ett antal kilar, med eller utan ärmar (som kan vara hel- eller trekvartsärmar), de kan vara kjortlar, rockar, jackor eller till och med skjortor och sys i ylle eller linne. Slutligen kan de vara vadderade så som veteranernas vapenrockar, men det är ovanligt. Det enda som är genomgående är att de alla är primärt röda och sekundärt vita. Att ha mer vitt än rött på sin vapenrock är hädelse och straffas som sådant, eftersom vitt är Guds färg.

Under vapenrocken bär soldaten ett enkelt tygpansar som snöras i sidorna. Modellen var mycket populär i Riket före kriget, och tillverkas fortfarande i stora kvantiteter eftersom de i princip passar alla oavsätt kroppsstorlek. Det är inte alla rekryter som bär ens den här enklaste formen av rustning, men det vanligaste är att man bär åtminstone någonting i stil med det soldaten på bilderna bär. Under tygrustningen bär han en enkel linnekjortel, och över den bär han en sliten och väldigt uppenbart plundrad linnekreation. Det är inte helt förvånande att han inte vill bära den direkt mot kroppen.

Att religionen har en stor roll i Heliga Armén är inte särskilt förvånande. På bilden ser vi soldaten be i bruklig ställning: ett knä i marken, händerna kupade och med blicken mot skyarna och mot Gud. Han använder sin rustjacka som bönematta för att slippa sätta knäet i snön. Den här formen av vårdslöst hanterande av sin militära utrustning är vanlig bland rekryter. Var soldaten har lagt vapenrock, yxa och armborst vet blott Gud! Värt att poängtera ut är dock att Heliga Armén saknar det tvång på militär disciplin i alla lägen som Granlands Reguljära Armé har. Soldaten behöver bara bära vapenrocken i fält, och då mest för sin egen skull; annars finns risken att soldaten blir skjuten av sina egna. Eftersom soldaten äger sina egna vapen bryr sig prefekterna heller inte om vad soldaten gör med sina vapen, så länge soldaterna kan skaka fram något att slåss med när striden stundar.

Anmäl dig!

2010-05-28T16:52:00.000+02:00

Lajvet närmar sig med stormsteg, och i skrivande stund är det blott 45 dagar kvar. Trots detta har vi i gruppen egentligen nästan ingen koll på hur många vi blir och vilka som kommer. Jag har all respekt för att en del fortfarande inte vet om de kan delta eller inte, men om de som bestämt sig kunde uttala sig så har vi så har vi i alla fall någon uppfattning. Det är väldigt svårt att veta om vi behöver sy fler tält eller köpa in fler grytor om vi inte vet om vi blir 10 eller 30.

Jag vill därför att alla som är intresserade av att åka med gruppen går in på forumet och postar i den för detta avsedda tråden [Direktlänk]. Senaste anmälningsdatum för att bli prioriterad i gruppen är 6:e juni.

Det går jättebra att anmäla sig efter 6:e juni också, och du kommer ändå att bli varmt välkommen. Den som anmäler sig till gruppen efter 6:e juni kommer dock inte priotieras. Finns det en bilplats för lite till lajvet? Då blir det du som får åka tåg. Finns det en tältplats för lite? Då är det ditt ansvar att sy upp någonting. Vi andra hjälper självklart till att lösa dina problem i mån av tid, men du har bara dig själv att skylla om det inte löser sig. Det låter väl rättvist?

Glöm f.ö. inte bort att anmäla er till lajvet också. Det tar ungefär två minuter, om du skriver långsamt, och din anmälan gör arrangörerna glada. Här anmäler du dig: http://www.granland.se/anmalang2.html (Grupp: Rovköpings Frivilliga, Gruppchef: Camilla Bolander)

Efter avklarad påskworkshop...

2010-04-09T16:33:00.004+02:00

Under påskhelgen blev det en stor workshop med tillhörande påskmiddag. Det blev två dagar av intensivt arbetande till Anders och Måns och Hej Rymden! följt av en rejäl påskmiddag med tillhörande fest.

Snödrivan på baksidan blev till en sorts rabatt där allehanda drycker växte i kyla inför middagen.

Den trevliga middagen. Här syns såväl veteraner som nyrekryter i färd med att äta mat. Och, minsann, är det inte mer än en deserterad Granlänning i bild?

Skålande på bordets östra flygel

Skålande på bordents södra flygel

Efter workshopen var det dags att ägna söndagen åt seriösa föreningsmöten för att styra upp gruppens ekonomi.

Sång under middagen, med väldigt dålig ljudkvalité. Tredje Legionens Fältkör framför den då helt nyskrivna Skåda Guds Vrede

Likt örnen slår på haren ner
(Guds vrede så himmelsk vi se)
Gud från himlen fienden ser
(Ge plats åt Guds Heliga Armé)

Vi följer helig fana röd
Mot blod och ära, seger och död

Vi stormar emot kättarns land
I striden sätts vårt blod i brand

Vi möter tappert Granlands här
Guds klor på jorden redo är

Vi visar inte dem nån nåd
Gud skall se vårt stora dåd

Vi offrar villigt vårat blod
Men helst det spills på Granländsk jord

Vi stämmer upp i våran sång
Så sjung för Granlands undergång

Ala Rikes Heliga Gästskribenter

2010-04-03T22:20:00.004+02:00

Gästskribenter på Ala Rikes Heliga Blogg

Bloggansvarige övergav bloggen. Det är workshop har jag hört. Från säkra källor.

De skönsjungande struparna tar ton och stämmer upp i psalmer som skulle kunna få Gud själv att fälla silvertårar! Maddafakkas!

/Joelina och Linnea

Fotoshoot med Rovköpings Frivilliga!

2010-03-22T23:24:00.003+01:00

I fredags var det organisationsmöte. Vi passade då också på att ta lite pedagogiska bilder på gruppens dräktkrav. Mer info och själva bilderna kommer upp när det finns mer tid, men tills dess bjuder Armébloggen på lite behind-the-scenes från fotograferingen:

Arleskär och Hanna gör sig redo att posera som veteraner ur Rovköpings Frivilliga, i sina stiliga stadsvaktsgambesoner. Brevid dem hänger Camilla på sig rejält med skrot för att kunna posera trovärdigt som legionär.

Camilla bär ringbrynja, Nyllet gör sig klar för att fotograferas som orustad nyrekryt. Emma poserar hånfullt.

Jollan fotograferar en smygande nyrekryt ur Auxilian.

Och nu, film från samma möte:

Heliga Armébloggen får en unik film av det absolut tråkigaste sidospåret på organisationsmötet 19:e mars. Senare blev det glada sånger om hur roligt det är med martyrdöd (fast på riktigt är det inte så roligt)

Tredje Legionens fältkör framför slutet på den traditionella sydalerska visan Under Kolsvart Fana, som handlar om den Granländska terrorockupationen och hur man bäst protesterar mot den genom att dö martyrdöden för Gud och för Rikets röda, uggleprydda fana, och som bonus då får syndernas förlåtelse och kommer till Guds bo. Praktiskt!

Mina barn ligger döda
För kättarnas hand
Och soldaterna röda
Har flytt till nordliga land

Den granländska ormen
Tror att Ugglan är död
Men brevid vår svarta fana
Flyger hon på en röd

Rovköpings Frivilliga på Prolog!

2010-03-22T23:04:00.003+01:00

Rovköpings Frivilliga representerade Heliga Armén på lajvkonvnetet Prolog. Vi hjälpte bland annat till att hålla i workshopen Strid med Granland (också känd som Granland-Felix Bofferakademi)

Såhär bra gick det för spjuten. De borde inte legat utomhus, tydligen. Det blir till att bygga nya superhäftiga spjut, som är säkrare, snyggare och dödligare IN-lajv. Då slipper vi förhoppningsvis den häftiga men farliga situationen där spjut plötsligt splittras helt omotiverat.

När vi ändå var på Prolog passade vi på att bygga en superavancerad människoimiterande automassmördarrobot och designade den så att den ser ut precis som Granlands allmänfunkis William (Här i en t-shirt som stöder Heliga Arméns fredsbevarande styrkor i Södra Riket). Den såkallade W-888 kommer användas i en precisionsattack mot nästa Granlands Reguljära-möte, och slå ut hela deras ledningsgrupp OFF-lajv. Förhoppningsvis kommer det innebära att de stackars små barnen i lajvgruppen Hökköpings Kår flyr tillbaka till sina dagisgrupper, och inte innebär något hot för oss på lajvet. Det är antagligen enda chansen vi har att vinna; vi är trots allt förvånandsvärt dåliga på att slåss.

Vi påminner bloggens läsare om att ni alla har tystnadsplikt. Gå inte sprid det här vidare till Paul, Felix och den riktiga William. Då kanske de reser tillbaka i tiden och dödar våra mödrar innan vi fötts. Det har trots allt hänt förr.

Uppstartsworkshopen genomförd!

2010-02-28T23:29:00.014+01:00

Rovköpings Frivilliga hade sin första seriösa workshop inför Granland 2. När vi hade sytt, byggt och haft det mysigt i några timmar så var det dags för den första riktiga festen för gruppen. Vi kan nog nästan kalla det för gruppens releasefest, och lyckad blev den. Vi började i maxfart och ökade successivt hastigheten under kvällen. Heliga Armébloggens utsända var naturligtvis på plats och dokumterade det hela lika objektivt som alltid.

Lyckliga, och till stor del rödklädda, lajvare sitter och äter och häller upp drycker av olika slag och natur.

Det skulle till att lekas dryckeslekar, men Ivar är minderårig. Samtidigt ville vi ju inte att han skulle känna sig utanför, så resultatet blev att han fick vara med och leka dryckeslekar med blandsaft. En lösning som alla var nöjda med. Med sina fjorton år är Ivar Heliga Arméns yngsta deltagare, men ändå äldre än alla på Granlands sida. Till och med om man slår ihop deras levnadsår. (Om man ljuger och/eller drar av en handful år på alla lajvare på Granlands sida)

Johan Nylin demonstrerar reglementsenlig rustningsgrad för fest: kittelhatt samt drinkparasoll.

Emma ville såklart inte vara sämre. Kommer det att bli mode på vårens fester? Nej, spår Johan Nylin, Heliga Armébloggens modejournalist.

Malin, i en Ivar-godkänd outfit.

Camilla funderar på om det inte hade varit klokare att följa Ivars exempel och leka dryckeslekar med blandsaft istället för alkohol.

Ivar demonstrerar effektivt hur man väldigt lätt kan bli överklädd på en fest med Heliga Armén. Hjälm: Ja, Gambe: Nej. Såvida man inte bara är klädd i hjälm och gambe, eller max underkläder. Då är det helt rätt.

Emma utgör 2:a Centuriens Särskilda Tillställningsinsatsgrupp; Ständigt redo att sättas in där festen inte är tillräckligt festlig.

Johan, Calle och Ivar utför den nyligen instiftade Festhonören. Martin hänger inte riktigt med i Det Allra Senaste. På Hans Tid™ fanns inga Festhonörer, då fanns bara powermetal, för det var på bronsåldern.

Johan "Nyllet" Nylin kamouflerar sig listigt som en sötsliskig drink, en roll han eventuellt är född att spela. Märkligt nog nappade ingen. Kanske är Rovköpings Frivilliga för coola för sötsliskiga drinkar. Det stoppar inte Nyllet.

Martin försvarar sin tes att festen är Metal med hjälp av akademisk argumentation. Eller, nej, han lyssnar på The Darkness på hög volym och vrålar med i texten.

Nyllet - Undrar Vad Det Är För Människor Han Umgås Med, Sedan 2006™

Idolbild på Camilla, känd från rollen som Exark Mara Lillkvitter i Rovköpings Frivilliga.

Mp3-bandet ville inte sitta på plats om man inte tejpade för luckan och tryckte ner playknappen med en fasttejpad sked.

Johan Fors visar hur rakt han sytt. Man kan använda hans halvfärdiga hosa som en slags graf över när på kvällen som han började dricka alkohol.

Rovköpings Frivilliga skuttar glatt runt på festen efter uppstartsworkshopen för Granland 2. I bakgrunden hörs The Go Set - Davey, men mest någon drucken idiot som brölar med i texten. Ala Rikes Heliga Arméblogg har inte lyckats identifiera förövaren, och vi kommer högst sannolikt aldrig någonsin att lyckas. Som vanligt hörs även omotiverat förolämpande av en av de andra grupperna i Granlandskampanjen. Heliga Armébloggen anser att dessa tre videoklipp är hämnd nog för alla som eventuellt tar illa vid sig. Ingen mentalt frisk människa skulle lyssna på vad Rovköpings Frivilliga har att säga, inte sant?

Ingen vet exakt vad som händer i den här filmen, men visst ser det festligt ut?

Lajvgruppen Rovköpings Frivilliga spelar A Metal Tribute to ABBA och försöker förolämpa våra medlajvare i Granlandskampanjen. Att fullständigt omotiverat kränka Järnsparvarna har vi tydligen fått kläm på, men Johan Berg får problem när han ska komma på något elakt att säga om Granlands Reguljära Armé. Notera att det är fest.

Uppstartsworkshop

2010-02-14T17:59:00.002+01:00

Uppstartsworkshop för Rovköpings Frivilliga, 27-28 Februari i Täby. Se forumet för mer information. Boka in datumen redan nu!

Nystartade!

2010-01-24T16:39:00.010+01:00

Vi tog tag och började om på nytt; nytt lajv, nytt folk och ett nytt möte!

Fredagen den 22:a januari hade vi vårt första officiella uppstartsmöte!

Såhär roligt var det:

Johan B ler ett lantisleende och signalerar sin kärlek till Heliga Armén.

Johan F och Camilla B försöker ta mötet på allvar, något som naturligtvis inte är prioriterad verksamhet.

Linnea L och Hampus A hänger på fågeltemat. Hampus är arrangör, så han får göra så.

Johan överträffar sig själv. Eventuellt skulle vi kunna använda den här gesten som hälsningsgest eller honnör i Heliga Armén.

Hampus fortsätter med fågelgesterna. Linnea tycker inte längre att det är särskilt coolt.

Johan demonstrerar med grafik hur mycket bättre Heliga Armén är än Granland. Den röda stapeln liksom sprutar fram, medan den Granländska liksom ramlar ihop som en jäst säl. Precis som i verkligheten!

Camilla stryker iväg för att mata en katt, eller kanske för att kissa. Det kommer för alltid vara ett mysterium.

Johan var på sitt första möte med Rovköpings Frivilliga, och var jättenöjd. Han tycker att du också borde satsa på att lajva med Rovköpings Frivilliga, och att det är den bästa gruppen av alla i hela världen.

Linnea var på sitt första officiella möte med Rovköpings Frivilliga, och tyckte ungefär som Johan. Fast med ett hårdare ansiktsuttryck.

Man kan ta bilder utan blixt, fast då ser man liksom ingenting.

Johan N, Nyllet kallad, hade fått tillbaka sin ständigt borttappade M/59-keps och var nöjd med detta.

Även Richard H var på sitt första möte med Rovköpings Frivilliga. Och nöjd. På den här bilden kan man nästan se hur han försöker använda tankeöverföring för att övertala just dig att också hänga på.

Det beslutades att julmust, med sina röda och vita etiketter, är Heliga Arméns officiella OFF-dryck. Det här är dock vanlig ond-kapitalist-cola. Det representerar inte Heliga Armén på något sätt, men det är väldigt gott ändå.

Linnea fotograferar detaljer i högre utsträckning än Nyllet. Här är en detalj av just Nyllet.

Johan F. Ännu med i leken.

Johan B, som han skulle se ut om chipsen fotograferade honom.

Camilla hade upplåtit sin bostad som möteslokal.

Nyllet gestikulerar när han pratar.

Johan B fryser lite i sitt hustrumisshandlarlinne.

Nystart!

2010-01-18T15:53:00.002+01:00

Nu tar vi tag och börjar om på nytt; nytt lajv, nytt folk och nya gambesoner!

På fredag den 22:a januari tänker vi ha uppstartsmöte i stockholm!

Det var bara en liten påminnelse, och kom ihåg att blodet är rött och vinet är rött, men spyan och snoret är grönt!

Ett musikaliskt inlägg

2009-08-30T00:33:00.005+02:00

Musik! En samling dåliga, dåliga inspelningar av Heliga Arméns helgade och härliga musik. De är endast avsedda att användas i rent studiesyfte. Det är inget man lyssnar på annat än för att lära sig melodin.

Oroa er inte, det kommer snart oseriösa och humoristiska inlägg igen... hoppas jag.

Hjärtan av Glöd

Vakna, min vän

Röda Tranans Sång

Rovköpings barn

Skål för Ala Rike (Uti Uggleskog)

Trolovad till Striden

Under Kolsvart Fana

Vingar av Eld

EDIT: Vingars Slag

Samtliga texter

All musik och texter (i .rar) (OBS! Saknar Vingars slag samt Hjärtan av Glöd)

Låt dig rekryteras!

2009-06-15T22:30:00.002+02:00

Ala Rikes Heliga Armé rekryterar inför Granland 2! Du som känner dig som en bra människa ska naturligtvis ta chansen att sluta upp med oss i Rovköpings Frivilliga, och du som är lat, dålig och fattig kan ju i alla fall göra nytta i någon annan del av Heliga Armén.

Rovköpings Frivilliga, som är en grupp i Granlandskampanjen och som driver den här bloggen, har krav på kittelhatt eller sprangenhjälm (kostar allt från några hundralappar till ett par tusenlappar, beroende på vilken kvalité man vill ha) samt en handsydd röd gambeson. Det senare är inget större problem att fixa; Vi var två personer i gruppen som inte hade sytt något i hela våra liv innan vi sydde gambesoner, och det gick fint ändå. Det tar lite tid, men det är enkelt. Och vi gör det naturligtvis i grupp, till glad musik och trevlig stämning. Se tidigare inlägg i bloggen för bilder.

Känner du att en hjälm och en enkelt sydd gambeson är för avancerat så ska du inte misströsta för det! Starta en egen grupp eller gå med i någon av de som säkert kommer blomma upp innan Granland 2. Grundkravet för Heliga Armén är trots allt bara ett rött livré med vita kanter (se utrustningstexten)

Du vill gå med i Heliga Armén. Gör det!

Smygfilmad dokumentation från en ARHW

2008-11-07T19:29:00.002+01:00

På morgonen fann Ala Rikes Heliga Armébloggs redaktion ett mystiskt paket på trappen. En källa som helst vill vara anonym (fast det var Nyllet) delgav oss dessa båda filmer från Ala Rikes Heliga Workshop. Vi varnar inte känsliga tittare. Ni får lida.

Ala Rikes Heliga Arméblogg och dess redaktion står inte bakom någon av de åsikter som framförs i dessa filmer, förutom att även vi är övertygade om att Järnsparvarna inte har sådär roligt på sina möten.

Åter till Utpost Marianne

2008-08-24T22:11:00.002+02:00

Granland: Utpost Marianne 10-12 Oktober

Var där eller var en smutsig kättare.

Bakom kulisserna med Heliga Armén

2008-07-05T20:36:00.015+02:00

Lajvet är över. Eftertexterna har rullat (för två inlägg sedan). Det är tid att avslöja hemligheterna bakom Heliga Arméns storslagna stridstekniker. Följ med bakom kulisserna, i de tidigare hemligstämplade ARHA-filerna...

Klicka för att förstora bilderna.

Det är viktigt med en stabil måltid. Här bryter vi oss in i ett kylskåp.

Stenhård konditionsträning efter kinesisk modell; den urgamla ping-pong-metodenCirka 04:15: Allmän väckning för oförbered övning gällande spjutstrid i bebyggelse. Ingen tid för byxor, fienden är redan över oss!

Övningen fortgick tillfredställande. Den storslagna segern firas med dans till tonerna av 2:a Centuriens officiella marschband; The Kristet Utseende

Mer bilder på festlighet, nu cirka 05:40. Sömn är icke-prioriterad verksamhet i Heliga Armén, således övade vi hårt på att vara vakna och redo att... bekämpa fientliga mål.

Följande dag. Spaningspatrullen rapporterar att en mindre stridsgrupp Barn Med Vapen avancerar mot Tredje Legionens träningsläger; HERMELINEN. Två soldater rustar på och möter upp hotet. Träningsobservatörer från militärakademin i Blockby noterar att spjuten är ineffektiva mot en numerärt överlägsen fiende. Taktiken omprövas omgående.

Moralen höjs när 2:a Centurien får besök av en populär trubadur.

Dagens träningsprogram inbegriper övningar i smärttålighet. I fält är självspäkning en viktig metod för att sona soldaternas eventuella synder, och således garantera seger. Som de övriga boende i Heliga Arméns läger säkerligen noterade så späkte vi oss efter misslyckade slag.
Här stärker vi smärttröskeln medelst Straffplankan™, som alla i 2:a Centurien fick pröva på.

Soldat Ask Skogsfågel söker en ny grupp rekryter för späkningsövningen. Soldat Hildur Brunfjäder gömmer kamera och/eller bakre delar.

RIKET! RIKET! RIKET!

2008-07-04T11:22:00.012+02:00

Vi var ju så snygga att vi kom :D

Rollistan

2008-06-17T15:19:00.004+02:00

Såhär efter lajvet kan det vara på sin plats att presentera alla de färgstarka karaktärerna i Rovköpings Frivilliga, det vill säga 4:e och 5:e Milisen, 2:a Centurionen, Tredje Legionen i Ala Rikes Heliga Armé.

Ärkeprefekt Jakob Vaksammer av Pilfinkens Ätt (Nico)
"Fortare, fortare! Ta spjutet, soldat!"
Ärkeprefekt Vaksammer var egentligen inte särskilt intresserad av att dras med ut i kriget, han behövdes ju faktiskt i Rovköping. Ledningen i Stadsvakten ansåg dock att något befäl naturligtvis måste skickas med när de frivilliga stadsvakterna drar ut i krig, och lotten föll på Jakob, som egentligen mest skötte pappersarbete. Lite oerfaren, men kompetent och mån om sina soldaters bästa. Lärde sig fort, och var inte rädd för att ta tunga beslut när så krävdes.

Viceprefekt Snöfrid "Smila" Smilfink (Hanna)
"Prefekten har fallit! Jag tar befälet!"
Smila är Stadsvaktens ständiga optimist, alltid med ett leende och ett gott ord för att uppmuntra de blöta och hungriga soldaterna. En person som verkligen tagit till sig kärleksbudskapet i Ordaves.

Viceprefekt Jorn Ruggvinge (Nyllet)
"Döden är en del av livet, jag fruktar den inte, ty det är det sista provet."
Kanske inte Smilas motsats, men väl en bra bit ifrån henne. Jorn är kanske gruppens mest religösa individ, men just kärleksbudskapet tycks ha gått honom förbi. Gör sitt bästa för att låtsas vara orädd för döden, men när Korpens prov närmade sig bröt han ihop och erkände att han helst av allt ville tillbaka till sin hustru och sina barn. Gift med Omas syster Kerstin. Anser sig egentligen att han borde ha högre rang än Jakob, men skulle aldrig erkänna det högt.

Soldat Mats Tjärvinge (Ludde L)
"Det är nog bäst att vi rustar på"
Mats är uppväxt synnerligen nära inpå Rovköpings kriminallitet, och blev stadsvakt för att sona sina föräldrars brottslighet. Trots sitt stora yttre är han ganska liten och rädd på insidan. En god kamrat som ställer upp till döden. Inte-alldeles-lyckligt gift med Jorns syster Storma. Mycket ärlig.

Soldat Vidar Enägg (Martin A)
"Vad är det här för vansinnesrötter? Är det meningen att vi ska äta det här?"
Vidar har haft en lugn och lite sorglig uppväxt som enda barnet, sedan hans mor blev steril vid födseln. Hans dystra liv fick ett uppsving när han blev stadsvakt och så småning om trolovades med den fagra Kristina Vingblomma. Under slaget om Uggleskog talade han lyckligt om hur de skulle gifta sig såfort kriget var över. Inte skulle Gud låta honom dö när han vår så nära att klara Svanens Prov?

Soldat Hildur Brunfjäder (Elin)
"Nämen... Nej"
Det sägs att ett av Rovköpings prästpar rekomenderade Hildur att ta värvning i Stadsvakten, och där har hon funnit de vänner hon tidigare saknat. Hildur är lite tyst, men lojal till döden. Hildur är dessutom en av de få stadsvakter som dödat någon redan innan kriget, nämligen brottsligen Skatan, som föll i en brant, trång gränd och rasade ner på hennes spjut.

Soldat Mara Lillkvitter (Camilla)
"Jag... tar skäktorna så att... ni slipper..."
Mara hör till Tredje Legionens envisaste soldater. Skäktor, spjut och svärd kan få henne ur balans, men snart är hon på fötterna igen. En av de Vita Vingarna föreslog att hon skulle bli präst, för Gud ler uppenbarligen mot henne. Mara har en lite mystisk bakgrund och var kanske inte den religösaste i Stadsvakten, men det har det blivit ändring på med tiden.

Soldat Torvald Utansång (John)
"Nu skulle far se mig!"
Torvald är inte Stadsvakt, men det är bra nära. Torvald arbetar under sin far och äldre bror på Bägaren och Svärdet, den krog där stadsvakterna håller till. Mån om att bevisa för sin familj att han visst duger till något drog han ut i kriget med sina hjältar och bästa kunder.

Soldat Omas Fjäderspel (Martin Å)
"Tacka vet jag Vråkländsk mat..."
Att Omas har vråkländskt blod är svårt att missa, för han påpekar det ganska ofta. Självsäker och lite narcisistisk. Det mest irriterande är att han faktiskt är ganska kompetent i allt han gör.

Soldat Styrbjörn Lillvinge (Ludde W)
"Elden ser törstig ut. Bäst den får lite öl..."
Lite trög, kanske, men ser alltid till att göra vad han blir tillsagd, precis som han blir tillsagd att göra det. Stor och stark, och pricksäker med båge. Fällde sannolikt fler Granlänningar än någon annan i Heliga Armén gjorde.

Soldat Ask Skogsfågel (Johan B)
"Men om vi bygger en fortifikation här, så måste de ju springa såhär. Då kan vi döda dem."
Hildurs kusin Ask är uppväxt utanför Rovköping, och tillhörde en bymilis innan han flyttade till Rovköping och Stadsvakten. Hans röda rustjacka är kanske inte riktigt röd längre, men tillskillnad från resten av stadsvakterna har han erfarenhet av skog och mark. Det var Asks kunskaper som resulterade i att Utpost Marianne blev Fort Marianne.

Soldat Bianca Örnöga av Örnens Ätt, "Soldat Ny" (Bella)
"Jag vill med!"
Adelsdamen som ville gå med i Vita Vingarna, men tvångsplacerades i Heliga Armén för att få smaka soldatlivet. Bevisade sitt värde till slut, och efter att slaget var vunnet slutade alla reflexmässigt att kalla henne Soldat Ny och som av en outalad överenskomelse började hon kallas Soldat Bianca.

Gud vill det!

2008-06-15T22:47:00.006+02:00

Heliga Armén fortsätter trycka mot Måsälven. Samtidigt drar sig personerna bakom rollerna tillbaka till den ljuva OFF-världen, där det finns vaniljglass med hallon, marsipantårta, Cola, Polly och så vidare. Målet är att Nyllet ska äta upp sig lite, då han var smal redan innan Granland.

I ARHA samlade vi misärpoäng och försökte överträffa varandra. Åkesson lät sig kastas i hästträck när han spelade skadad. Nyllet stod (stod, inte satt. I full rustning) frivilligt på vakt fyra timmar i kraftigt regn. John kommer sannolikt att få amputera sina fötter (kanske). Johan och Fram-Ludde ska upp och jobba imorgon.

Granland var med andra ord ett underbart, genomhärligt och utomoträffligt lajv i alla kategorier. Möjligen kan vi i ARHA vara lite irriterade över att folk inte alltid märkte att de blev träffade, men det är sånt som händer i stridens adrenalinpumpande hetta. I Heliga Armén la vi oss alla på en träff trots våra regeltekniska tre HP, och nöjde oss helt enkelt med att spela olika mycket på skadorna beroende på hur många HP vi hade kvar. Tyvärr tycks det ha blivit en del missförstånd när folk trott att vi var nollade, och sedan blivit sura när liggande alerska infanterister använt sina sista krafter för att hugga dem i benen. Vi ber om ursäkt för eventuella missförstånd, och passar samtidigt på att tacka de Granlänningar som spelade på de skador de fick från liggande Aler. Med detta i färskt minne kommer här en samling stridsanektodoter från Granland:

Slutstriden. Heliga Armén får order om att flankera Granland från höger, men Ärkeprefekt Jakob Vaksammer väljer istället att låta sina soldater röra sig i skogen, i rask takt, runt hela lägret. På andra sidan lägret finner vi en lämplig väg in på slagfältet, och De Heliga väller in i det Granländska härlägret. Knappt hinner vår heroiska Ärkeprefekt sätta foten i lägret innan en armborstskäkta träffar honom i ögat, och han sjunker ihop mot ett träd. Resten av Heliga Armén velar någon minut medan fler skäktor sveper förbi. Viceprefekt Smilfink, 5:e Milisen tar befälet medan Viceprefekt Ruggvinge, 4:e Milisen, driver in de sista soldaterna i lägret. Den skadade Ärkeprefekten lyckas få fram ett "Framåt!" som bekräftas av båda Viceprefekterna och under ljudliga stridsrop och fyllda av religös extas flyger 4:e och 5:e Milisen in i det Granländska härlägret. "För Prefekten, i döden!", "För Sydalernas frihet!", "Gud vill det!", "För Gud och Riket!", "Desperta Ferro!", "Nobiscum Deus"!

I kaoset som följer har Heliga Armén kraftiga adrenalinrelaterade minnesluckor, men en del saker minns vi. Nyllet sammanställde vad han hörde från övriga soldater.

Soldat Torvald Utansång hamnade i strid med en Reguljär soldat och föll först av alla, för ett slag med ett svärd. När en skadad Granlänning i närheten börjar skrika att han ser Ärkeprefekten, och uppmanar övriga att döda honom, ålar sig Torvald bort till honom och hugger yxan i honom två gånger med ett "Ingen dödar vår Prefekt!". Tyvärr tycks Granlänningen ha varit stark som ek, så han rullade över och slog tillbaka med ett "Jag kan inte fatta att du inte är död än".
John, mannen bakom Torvald, beslutade att låta sin karaktär dö där och då i detta dramatiska ögonblick. Den idén grusades när fältskärerna samlades runt honom och hällde vatten i ansiktet på honom. Då var det svårt att spela död, så han släpades svårt sårad till lägret och panikopererades på bordet i stabstältet medan Ask höll fast hans huvud.

Soldat Styrbjörn Lillvinge föll inte långt ifrån Ärkeprefekten. När en av de Reguljära höjer näven för att dräpa Ärkeprefekten lyckas Styrbjörn sträcka sig efter ett spjut, och sticker Granlänningen i magen under episka och dramatiska former.

Soldat Vidar Enägg och Soldat Mara Lillkvitter var sannolikt de enda som lyckades hålla sig i sina stridspar. De föll mindre än ett steg ifrån varandra. Efter striden ligger Mara över Vidar och gråter så tårarna sprutar, medan Vidar sakta tynar bort. Tanken på hans älskade fästmö i Rovköping driver honom dock att fortsätta sin Prövning. Han överlever, gurglandes blod.

Soldat Omas Fjäderspel sticker ner armborstskyttar tills han råkar springa in i Duvköpings Kår. Då slutade striden för hans del.

Soldat Mats Tjärfjäder tar två skäktor i bröstet praktiskt taget samtidigt och går ner. Efter striden lyckas han få tag på Viceprefekt Ruggvinges ben och ber honom gråtandes att hitta Mats stridspartner, Viceprefekt Smilfink.

Viceprefekt Snöfrid Smilfink lyckades springa tvärs igenom lägret, och föll bortom tornet, nästan framme vid den Granländska sköldmuren.

Viceprefekt Jorn Ruggvinge hamnar i strid med en tungt rustad Reguljärsoldat ur Musikkåren. Han sticker med spjutet, men spjutet bryts av mot Granlänningen när han sticker denna. Efter en snabb växling från vrede, till förvåning, till panik och vidare till beslutsamhet drar Ruggvinge svärdet och lyckas nätt jämnt få in ett hugg innan han går ner på ett slag i armen. och rasar ihop i ett dike. Där blir han liggandes, först rabblandes "Döden är en del av livet, frukta den inte, ty det är det sista provet", sedan snyftandes "Döden är en del av livet, men jag fruktar den, trots att det är det sista provet.". Efter detta övergick han i att gråtandes bekänna för skadade soldater i närheten att han inte klarat livets prövning, genom att i tur och ordning gå igenom alla fem prov och poängtera ut sina brister. När Soldat Skogsfågel frågade var Jorns stridspartner Hildur var skärpte han genast till sig och släpade sig iväg för att hitta henne.

Soldat Ask Skogsfågel är så klok att han inte springer rätt på fienden, utan avancerar fram diskret mellan tältet. Han blir minsann inte ens allvarligt sårad!

Vad som hände Soldat Hildur Brunfjäder har jag inga uppgifter på. Men hon grät i alla fall mycket dramatiskt.

Ärkeprefekt Vaksammer kommer på fötter strax efter striden och lyckas släpa sig in i lägret, närmast svimfärdig och med nedsatt syn (OFF-lajv sköt skäktan ut Prefektens linser...). Tårar och blod dyker upp i dimman framför honom, och med blodigt bandage över ögat börjar han samla ihop sina soldater...

Veckans Namnbyte!

2008-05-28T23:01:00.003+02:00

Ala Rikes Heliga Armé byter inte namn till Familjen Kisstråle

Hättorna Exploited

2008-05-22T23:46:00.008+02:00

Stoppa pressarna!

M.U.S.T. (Militärens Underrättelsetjänst) har lyckats tillskansa sig viktiga dokument och bilder som avslöjar stora hemligheter gällandes de s.k. Hättorna (även kända som "De Bruna Hättorna™" och ibland även "De Brunaste Hättorna™").

De bilder ni här kommer få ta del av uppvisar spektakulära tekniker på en nivå som Riket bara kan drömma om! Det handlar om hundratals år av forskning. Blod, svett och tårar har spillts för att ta fram dessa otroliga verktyg i Granlands tjänst. Det rör sig om deras s.k. Gilly Suits, och även deras hillebarder.

Är det marken? Är det död bäver? Är det Felix Antmans hår?

NEJ! Det är en hätta som listigt kamouflerat sig! Med sina nya och helt otroliga gilly suits kan de gömma sig Precis Var Som Helst™! Se hur effektiva de här!

Och skåda deras vapen! Är de inte skräckinjagande! Det senaste från vår högteknologiska storebror i söder! Mot en sådan fiende har Riket i sanning inte mycket att sätta emot!

ARHA-bloggen spår att Hättorna kommer vara den mest avgörande gruppen i hela kriget.

Hättorna - Lite Brunare™

ARHA Barbeque Party

2008-05-22T23:13:00.021+02:00

Under den stora workshopen 16 - 18 maj ägnade sig ARHA mestadels åt hantverk och spjutträning. Det vi väljer att rapportera om på bloggen är förstås inte det, utan den viktigaste delen: "The ARHA Barbeque Party"!

Ludde och Nyllet goes crazy about the sallad.

Hanna och Sparv var för tillfället ansvariga för ugnspotatisen. Otroligt ansvariga ser de ut :P

Dukat och snyggt!

Stora mängder lik låg på grillen!

Ahh! Heavenly! Grillad fläskkarré, ugnsstekt potatis, sallad, sås och till det Anchor Steam Beer :D Jag blir helt salig!

Åkesson och Hanna smörjer kråset.

Ludde, Johan och Nico börjar bli mätta ser det ut som.

Party begins! Alla som inte dansar är våldtäcktsmän! (fast det var en helt annat låt vi dansade till här, nämligen fenomenala Men Without Hats - The Safety Dance)

Ölspelet tar vid. Efter ett tag lades regler in som innebar att olika plagg skulle tas av vid diverse kort. Åkesson är naken!

Helt hilarious bild med Nyllet i bakgrunden :P

Sparv hittar pussbiljetter i sin ficka :P

Sen dansade Ludde L in i ett bord och krossade diverse saker. Är det ARHA-fest så är det :P

Festen fortsätter, dans och härj!

Säckpipan åkte fram. Arleskär och Åkesson bjöd (som vanligt) på vackra tolkningar av både Björn Rosenström och diverse folkmusik ;)

Bröderna har dragkamp om Sparv :P Vem som vann skall vi lämna osagt.

Dagen efter. Ludde städar upp efter sitt fyllehärj dagen innan :P

12 ARHA-spjut i en bil.

Regnet hade gjort den vackra ARHA-affischen till hippie :P (klicka här för originalbilden).

Telefonintervju med Ärkepatriarken av Vita Vingarna

2008-05-19T23:27:00.014+02:00

ARHA: Hallå ers Überhelige Ärkepatriark av Vita Vingarna, hur står det till?

ÜÄPaVV: Jo tack, det är göttans bananer! Jag har nyss avnjutit en alldeles förträfflig taafel av de mest dignande mått och ransoner!

ARHA: Jaså, låt höra vad denna mustiga läckerhet bestod av?

ÜÄPaVV: Ja, det skall han veta, att på den taafeln fanns både svin och vin, strutsar och dronter, bönder på spett, hela kungariket och halva prinsessan och allt annat ni kan tänka er.

ARHA: Ni verkar äta gott ers Ärkehärlighet. Hur kan detta vara, då landet är så fattigt och dant?

ÜÄPaVV: Ja, må vara att landet svälter, men vi Vita Vingar äter alltid gott och mycket! Vi insåg snarast att det där med krig och hjältedåd var inte våran melodi. Mustig föda och mycken dryck däremot, det är sådant som vi gärna ägnar oss åt.

ARHA: Ja, det har vi förstått. Men... Det där, du vet, kriget... Då...? Du vet, mot Granland och alla deras oheliga pestnissar och fumlande marodörer till kvacksalvare och patrask?

ÜÄPaVV: Nej du vet, lille pilt. Det där med krig, det är alldeles för omständligt nu för tiden. De flesta av oss väger trots allt sina rediga 200 kg numera. Våra magar är som kvarnstenar och våra sinnen som trögflytande träck. Någon strid, det duger vi allt inte till, men frossa och supa, det kan vi fortfarande!

ARHA: Jaha ja... Så ni lämnar oss alltså ensamma att försvara riket tillsammans med ogudaktiga asgamar och kapitalister?

ÜÄPaVV: Nu skall du inte vara sådan! Vår ande svävar ständigt över er! Närhelst ni känner lukten av korv, sylta och fläsk vet ni att Guds Heligaste Krigare™ alltid är med er!

ARHA: Det känns ju väldigt betryggande. Men tack då. Tack så mycket.

Till vänster: Soppåsen. Till höger: Vita Vingarna. Eller...?

Den stora spjutbyggarhelgen

2008-05-17T20:28:00.019+02:00

Denna helg byggdes långa lansar till hela lajvet. ARHA äger nu ca 12 äktiga dödspinnar, varav en har gått av. Dålig penis. Arr lekte med sina armborst och lyckades skjuta bort diverse skäktor i träden.

Båda kvällarna ägnades åt fest och härj i Tanto. Mängder av random bilder följer :P

Ludde posar.

Uppställning med diverse halvfärdiga spjut.

Fäll spjut!

Attack!

Åkesson fixar vaddering.

ARHA härjar satan (som vanligt).

Felix var trött och förundrad över att vi alltid orkar hålla igång.. :P

Men med de glasögonen, och tillhörande whisky, går det ju alltid fint :D

Sparv posar med spjut.

På väg hem. Vi blev först stoppade av SL-vakter och fick inte ta på spjuten på T-banan. Fick traska till nästa station och smuggla på dem där istället. Sjukt osynliga de är, spjuten.. :P

Veckans Namnbyte!

2008-05-15T00:49:00.003+02:00

ARFA var ingen vidare idé, men vi är fortfarande överens om att ARHA inte är rätt väg att gå. Nej, nu ska vi bli ARTA - Ala Rikes Trevliga Armé. Vi kommer att vara övertygade pacisifister, och iklädda tung rustning kommer vi att springa fram och krama om folk så att de inte kan slåss. Det kommer att bli mycket "Kumbaya" och "We Shall Overcome". Ibland kommer vi att dricka té. Blommor kommer att vara inblandade, och vi kommer att ha peace-symbolen på våra sköldar.

Eller, nej! Det kommer vi ju inte alls. För det är ju en dum idé, och vi är ju inte dumma i ARHA. Nej, det är vi kanske världens smartaste. Trots att vi ibland tar fyra öl istället för ingen, eller skriver våra B-uppsatser på fyra dagar istället för fyra veckor. Alla goda ting är fyra.

Entry of the Latex

2008-05-12T23:44:00.002+02:00

En liten sneak & peak inför det kommande inlägget om helgens spjutbyggarworkshop. Här har ca 25 spjut skurits och slipats. Det är dags för... LATEX!

Operation CatHat

2008-04-29T14:41:00.012+02:00

ARHA! ARHA!

Vår dag började med att samlas under ett jävla träd utanför Svarta katten i väntan på att CF skulle anlända till shoppen, han hade tydligen precis dragit, han. Hursomhelst spenderade vi minst en kvart under trädhelvetet innan vi begav oss in och kom på; "Kuken! Kontanter!", så vi typ drog iväg på en vandring på minst 20 mil till en bankomat för att sedan gå tillbaka samma jävla sträcka.

Väl inne i affären började vi pröva på våra hjälmar!

Vi var minsann klada över att få våra overscaled hjälmar utan vaddering, se så metal!

Efter mycket om och men köpte alla sina hjälmar och vi kom överens om att alla skulle med till Pastor Berg för lite boffer och härj. Det blev en roadtrip genom lokaltrafiken med våra hjälmar på ryggen, som faktiskt vägde olika mycket som vi faktiskt märkte senare på vägen.

Hursomhelst(!) tog vi oss in till Solna Centrum och bort mot bussarna, väl på bussen märkte vi att Luddes förbannade byxor hade börjat spricka lite sensuellt i skrevet.

Oj så em0 han blev!

Men med hjälpen av Sparvs otroliga arsenal av onödiga barnleksaker lyckades vi hitta en säkerhetsnål som höll sprickan ihop. Däremot kom vi senare fram till att vi behövde ett starkare artilleri mot den fara som lurkade innanför sprickan, så Sparv klev upp ännu en gång och gav honom sin kjol. Med lite improvisation fick vi till det. :)

Vidare mot Täby! Där hade vi tänkt att överraska (andra, se kvantitets-) Ludde med att komma in med alla hjälmarna på, men det failade totalt då han upptäckte oss innan vi kunde bekräfta hans närvarande. Men vi fick lagom med rabatt i hans kassa och gratis kaffe, så jag tror det vägde upp en aning till vårt hårda slit att faktiskt gå av i Täby och äta istället för att ta roslagsbanan hela vägen till Pastor Berg.

Väl vid Pastor Berg, efter en gångmarsch på plus, minus tjugo minuter, började vi slappa arslet av oss eftersom vi burit diverse medhav ända dit.
Det vart chillmode och kast med liten, ashårt stoppad boll, som faktiskt gav Nyllet en trevlig liten bula trots att han hade sin hjälm på sig. Oj oj, en sån hårt stoppad boll!

Resten av kvällen spenderade vi med att brottas, boffras och göra allmänt manliga saker, Sparv fotade så hon fick inte vara med när hon ville, bara när vi tvingade henne.

Veckans Namnbyte!

2008-04-29T00:31:00.004+02:00

Efter dagens möte beslutades att Ala Rikes Heliga Armé, ARHA, blir Ala Rikes Folkarmé, ARFA. Vi kommer att kallas Rödrockarna, och kämpa för kommunistiska ideal. ARFA är en revolutionsarmé som endast tillfälligt slåss på samma sida som Vita Vingarna, Snöriporna och de Dalhemska Legoknektarna. Detta beslut togs för att vi inte ansåg att våra roller skulle dö ofta nog om vi bara slogs mot Granland, på det här sättet kan vi ständigt och ofta hamna i dödliga konflikter med de kapitalistiska Järnsparvarna och den förtryckande överklass som Snöriporna och Vingarna är en del av.

Det ARFA plundrar från Granland kommer att placeras i en gemensam kassa, som används för att göra gemensamma inköp av mat och rustning. Inget eget ägande kommer existera i ARFA, så vi delar på all mat och utrusting. Eventuellt kommer även våra kroppar att vara gemensam egendom för alla proläteriatets systrar och bröder, men vi diskuterar fortfarande det etiska i detta. Det finns trots allt många fula människor i världen.

Senare beslutades det att den här namnändringen inte var helt lämplig, eftersom den är dum och vansinnig.

Ala Rikes Heliga Armé behåller därför sitt namn. Den här gången.

Ölmöte

2008-04-23T23:50:00.008+02:00

Innan onsdagens traditionella Granlandsmöte hade Nyllet noggrant påpekat:
"Jag borde jobba på min B-uppsats, men jag kommer nog ändå. Stannar dock inte för öl. Stoppa mig när jag ändå försöker följa med och dricka öl, tack."

Efter mötet drog självfallet diskussionerna igång om var kosan skulle styras. Nyllet var mycket tveksam. Han skulle ju hem och skriva på sin viktiga uppsats (som väl är ungefär 50% av hans universitetspoäng i vår). "Men Nyllet, vi går till Wirströms. De har fan Hobgoblin på tapp!". Nyllet följde med.

"Aja, jag skall bara dricka en öl. Verkligen bara en".

Arleskär gör vackra miner.

Nyllet i mitten, med ölen :P

Het-Martin gör det igen :D

Johan visar nåt viktigt.

Så, hur gick det då för Nyllet? Jo, ett par timmar senare, med fyra pints (1 pint = 0,568 liter) innanför västen, så åkte han hem och skrev på sin B-uppsats.

Eller NEJ! Han var full som ett as, kunde inte ens hålla i hamburgaren när vi var på donken och klagade på personalen för att de "inte ens lät folk sova i fred" (när de körde ut ett fyllo som satt och sov/dregglade på bordet). Tänk så det kan gå ;)

Tag lärdom av detta alla barn!

Alla bilder är tagna av Björn. All hail Björn!

Ala Rikes Heliga blogg!

2008-04-12T23:33:00.002+02:00

Ad maiorem Dei gloriam!

Och välkomna skall ni vara, till Ala Rikes Heliga Arméblogg! Här kommer vi i ARHA presentera diverse dumheter om våra förberedelser och övriga aktiviteter inför lajvet Granland 10-15 juni 2008. Allvar kommer blandas friskt med humor och ironi över sakernas tillstånd.