Såhär efter lajvet kan det vara på sin plats att presentera alla de färgstarka karaktärerna i Rovköpings Frivilliga, det vill säga 4:e och 5:e Milisen, 2:a Centurionen, Tredje Legionen i Ala Rikes Heliga Armé.
Ärkeprefekt Jakob Vaksammer av Pilfinkens Ätt (Nico)
"Fortare, fortare! Ta spjutet, soldat!"
Ärkeprefekt Vaksammer var egentligen inte särskilt intresserad av att dras med ut i kriget, han behövdes ju faktiskt i Rovköping. Ledningen i Stadsvakten ansåg dock att något befäl naturligtvis måste skickas med när de frivilliga stadsvakterna drar ut i krig, och lotten föll på Jakob, som egentligen mest skötte pappersarbete. Lite oerfaren, men kompetent och mån om sina soldaters bästa. Lärde sig fort, och var inte rädd för att ta tunga beslut när så krävdes.
Viceprefekt Snöfrid "Smila" Smilfink (Hanna)
"Prefekten har fallit! Jag tar befälet!"
Smila är Stadsvaktens ständiga optimist, alltid med ett leende och ett gott ord för att uppmuntra de blöta och hungriga soldaterna. En person som verkligen tagit till sig kärleksbudskapet i Ordaves.
Viceprefekt Jorn Ruggvinge (Nyllet)
"Döden är en del av livet, jag fruktar den inte, ty det är det sista provet."
Kanske inte Smilas motsats, men väl en bra bit ifrån henne. Jorn är kanske gruppens mest religösa individ, men just kärleksbudskapet tycks ha gått honom förbi. Gör sitt bästa för att låtsas vara orädd för döden, men när Korpens prov närmade sig bröt han ihop och erkände att han helst av allt ville tillbaka till sin hustru och sina barn. Gift med Omas syster Kerstin. Anser sig egentligen att han borde ha högre rang än Jakob, men skulle aldrig erkänna det högt.
Soldat Mats Tjärvinge (Ludde L)
"Det är nog bäst att vi rustar på"
Mats är uppväxt synnerligen nära inpå Rovköpings kriminallitet, och blev stadsvakt för att sona sina föräldrars brottslighet. Trots sitt stora yttre är han ganska liten och rädd på insidan. En god kamrat som ställer upp till döden. Inte-alldeles-lyckligt gift med Jorns syster Storma. Mycket ärlig.
Soldat Vidar Enägg (Martin A)
"Vad är det här för vansinnesrötter? Är det meningen att vi ska äta det här?"
Vidar har haft en lugn och lite sorglig uppväxt som enda barnet, sedan hans mor blev steril vid födseln. Hans dystra liv fick ett uppsving när han blev stadsvakt och så småning om trolovades med den fagra Kristina Vingblomma. Under slaget om Uggleskog talade han lyckligt om hur de skulle gifta sig såfort kriget var över. Inte skulle Gud låta honom dö när han vår så nära att klara Svanens Prov?
Soldat Hildur Brunfjäder (Elin)
"Nämen... Nej"
Det sägs att ett av Rovköpings prästpar rekomenderade Hildur att ta värvning i Stadsvakten, och där har hon funnit de vänner hon tidigare saknat. Hildur är lite tyst, men lojal till döden. Hildur är dessutom en av de få stadsvakter som dödat någon redan innan kriget, nämligen brottsligen Skatan, som föll i en brant, trång gränd och rasade ner på hennes spjut.
Soldat Mara Lillkvitter (Camilla)
"Jag... tar skäktorna så att... ni slipper..."
Mara hör till Tredje Legionens envisaste soldater. Skäktor, spjut och svärd kan få henne ur balans, men snart är hon på fötterna igen. En av de Vita Vingarna föreslog att hon skulle bli präst, för Gud ler uppenbarligen mot henne. Mara har en lite mystisk bakgrund och var kanske inte den religösaste i Stadsvakten, men det har det blivit ändring på med tiden.
Soldat Torvald Utansång (John)
"Nu skulle far se mig!"
Torvald är inte Stadsvakt, men det är bra nära. Torvald arbetar under sin far och äldre bror på Bägaren och Svärdet, den krog där stadsvakterna håller till. Mån om att bevisa för sin familj att han visst duger till något drog han ut i kriget med sina hjältar och bästa kunder.
Soldat Omas Fjäderspel (Martin Å)
"Tacka vet jag Vråkländsk mat..."
Att Omas har vråkländskt blod är svårt att missa, för han påpekar det ganska ofta. Självsäker och lite narcisistisk. Det mest irriterande är att han faktiskt är ganska kompetent i allt han gör.
Soldat Styrbjörn Lillvinge (Ludde W)
"Elden ser törstig ut. Bäst den får lite öl..."
Lite trög, kanske, men ser alltid till att göra vad han blir tillsagd, precis som han blir tillsagd att göra det. Stor och stark, och pricksäker med båge. Fällde sannolikt fler Granlänningar än någon annan i Heliga Armén gjorde.
Soldat Ask Skogsfågel (Johan B)
"Men om vi bygger en fortifikation här, så måste de ju springa såhär. Då kan vi döda dem."
Hildurs kusin Ask är uppväxt utanför Rovköping, och tillhörde en bymilis innan han flyttade till Rovköping och Stadsvakten. Hans röda rustjacka är kanske inte riktigt röd längre, men tillskillnad från resten av stadsvakterna har han erfarenhet av skog och mark. Det var Asks kunskaper som resulterade i att Utpost Marianne blev Fort Marianne.
Soldat Bianca Örnöga av Örnens Ätt, "Soldat Ny" (Bella)
"Jag vill med!"
Adelsdamen som ville gå med i Vita Vingarna, men tvångsplacerades i Heliga Armén för att få smaka soldatlivet. Bevisade sitt värde till slut, och efter att slaget var vunnet slutade alla reflexmässigt att kalla henne Soldat Ny och som av en outalad överenskomelse började hon kallas Soldat Bianca.
1 kommentar:
Du glömde skriva att det var Johan som spelade Ask Skogsfågel =P
//Sparv
Skicka en kommentar